fantasiielefant

Människans största lidande måste nog vara ensamhet. Vem vill vara ensam? - Ingen! Vissa känner sig ensamma då och då, medans andra känner sig ensamma alltid, dygnet runt.

Jag känner mig ensam ibland, fast jag har en underbar pojk, och en underbar man. Så varför denna ensamhetskänsla?

Ensamhet - INTE samma sak som att vara ensam nä.. Man kan känna ensamhet, men ändå ha folk runt om kring sig, men de e kanske inte betydelsefulla, eller något i den stilen. 

Som för mig, - det är en särskild sak som utlöser min ensamhet.
Jag må vara en känslig människa, som behöver ngn att finna mig i.
Förlust av en viktig person som spelade en roll i livet kan just ge stor sorg och känsla av ensamhet. Kanske är det ngt sådant jag upplever? Kanske inte direkt förlust, utan mer "början till förlust".

Är jag verkligen så otillräcklig?
Jag känner inombords att jag försöker ge allt, men får inget tillbaka. Dock finns mycket envishet i mig, vilket kan försvåra ibland. Men jag försöker verkligen.
Du verkar inte bry dig längre märsker jag. Jag är inte lika behövd som tidigare.


Älsklingen har somnat, äntligen en stund för mig själv, med te koppen i handen o datan i knäet, sitter jag i min mysiga soffa o tänker lite. PÅ vad? - Det ni. På allt möjligt, på vad som har hänt, på vad som händer och på vad som kanske kommer hända.

Varje människa borde få in en liten stund om dagen att rannsaka sig själv. Det hade alla behövt i vår sönderstressade tid. Livet består ju för många av att jobba, äta, sova. Stress till jobb, stress hem, snabbt laga mat, de måste städas, diskas, tvättas, o så klart sovas... Så vill jag INTE ha det! PENGAR är INTE allt.

Man måste stanna upp ibland, tänka efter, inte vara så impulsiv och intensiv, utan få sin lilla tid att tänka efter, om det är rätt det man gör, eller om det är så man har föreställt sig livet. Vill man kankse ändra på ngt? O i så fall vad? - Man borde verkligen ta den tiden o tänka efter. Det är bra för själen. O den (själen) måste vi vårda. Den måste vi ta hand om!

Ahh vad jag har skrivit idag. Fingarana bara springer på tagentbordet och hinner knappt ikapp tankarna, som så gärna vill bli nerskrivna. Och tankarna - dem finns där, och de är inte få! Dock tycker jag det räcker för ikväll men mina tankar =) Ingen kommer ju orka läsa allt.

Nåja god natt på er alla!
Puss